Hösttips

 

 

 

 

 

 

Här är några skivor som jag tänkt att skriva om i ett par månader, men jag har inte riktigt haft ork och världen brinner så varför ens bry sig?

 

Wanderwelle Gathering of the Ancient Spirits

Skivetiketten Silent Season har under drygt tio år levererat ambient och dubtechno från skogarna i Kanada. Nu släpper de Wanderwelles andra skiva, den första var fin men den här är verkligen min kopp te. Mindre dubtechnovibbar än på första och betydligt lugnare. Inspirerade av Paul Gauguins sista år i livet i Polynesien.

Field recordings, stilla rytmer och exoticakänsla. Om man gillade Ross Alexanders Memorias Vol​.​1 – Bugandan Sacred Places, de två skivorna på Island of the Gods (Black Merlin släpper för övrigt snart en ny skiva där), Mike Coopers ambientexoticaskivor och Andrew Peklers Tristes Tropiques  (och hans sound map Phantom Islands!) så bör man genast skaffa den här. Här pratar de lite om inspirationen till skivan.

Mårble Elixir Of Immortality

Mårble släppte ju nyligen en väldigt fin skiva på Not Not Fun. Nu är det dags för en uppföljare på en nystartad etikett som heter Natural Selections som är en underetikett till Nummer Music. Nya skivan fortsätter väl lite i samma spår som förra, det är kanske inte musik man väntar sig av en från Sibirien direkt, eller så är det jag som är fördomsfull. En blandning av fourth world, ambient, jazz, hip-hop och house. Kanske något mer dansant är Diego. Riktig jäkla fin.

Fredfades & Eikrem Grønlandsūtraen

Jag upptäckte nyligen Mutual Intentions i och med Kristoffer Eikrem & Bendik Baksaas fina Duets nu har samma etikett gett ut en kassett med samma Eikrem från Duets på trumpet och kalimba och en Fredfades på elektronik, percussion och annat. Musiken spelades in för diktsamlingen Grønlandsūtraen av Fredrik Høyer, en diktsamling om:

”anxiety associated with the climate crisis, the fear for smaller things such as everyday small-talk, the daily struggle to get out of the bed, and the fear for falling into patterns and repeatedly doing the same things. Grønlandsūtraen is the sūtra of worries – about the repeating thoughts constantly grinding inside your head, that spins round and around, over and over again.”

Jag har inte läst diktsamlingen men musiken är väldigt vacker. Lite ambient, new age kosmiche, elektronik och lite jazz.

Jake Muir Lady’s Mantle 

Detta är Jake Muirs tredje skiva, den första släpptes 2016 under namnet Monadh på Further Records och för ett drygt år sedan släppte han AcclimationDragon’s Eye Recordings då under sitt egna namn. Den nya skivan är släppt på Sferic som bland annat släppte Space Afrikas senaste skiva.

Det vackra omslaget ser ut som en havsbotten och musiken låter som att den är inspelad just där. Den är inte helt olik hans två tidigare skivor, dock är den här betydligt ljusare. Ibland hörs små spår av dub. En av årets finaste, perfekt svalka i soffan.

The Parels ‎Mineral Kingdom

Den här skivan släpptes förra året men jag lyckades missa den då. The Parels består av Jim Godall och Eddie Ruscha. De har båda släppt rejält med skivor genom åren, detta är dock deras andra skiva tillsammans. Den första släpptes på kassett av finska Lal Lal Lal Records så även denna, fast på vinyl. Musiken är en ljuvlig blandning av exotica, ambient  och extremt långsam pop. Som om Sun Araw skulle spela covers på låtar av Lieven Martens och släppas på Discrepant.

Kolla även in Ruschas Only Thingz

Various ‎Neptunalia

Anledningen till att jag fick upp ögon och öron till Lal Lal Lal Records är den här nya samlingsskivan med undervattensambient med favoriter som David Edren, H. Takahashi, Olli Aarni, Ilpo Numminen, Marja Ahti (Tsembla) och  Miaux. Riktigt fin. Skivan är för övrigt släppts tillsammans med Ikuisuus.

Matti Karjalainen & Unto Laine ‎Electronissimo Avantgardissimo

Ikuisuus har även släppt  den här skivan som spelades in 1973 på the laboratory of the Department of Electronics of Tampere University of Technology (TTKK), av två finska herrar. En kakafoni av ljud och oljud och självfallet alldeles ljuvligt.

Cameron Stallones & Noel Meek ADVENTURES IN OBJECT​-​HOOD!

Husguden Stallones slipper  skiva tillsammans med Noel Meek som bland annat driver End of the Alphabet Records. Stökigt och vackert! även den här är släppt på Ikuisuus.

Blessum Blessum

Släppt på Vrystaete som är en underetikett till Enfant Terrible. Drygt en halvtimme vacker orgeldrone.

”This is what happened when Keimpe Koldijk (one half of Bebe Fang) and Wouter Venema (musician and visual artist) locked themselves up during the summer 2011 in a 14th century church in the village of Blessum. This Frisian village, in the northern part of Holland, consists of less then 100 inhabitants. In this tranquil and withdrawn environment the musicians recorded their improvisations on the church organ (which is the second oldest in Europe)… accompanied with subtle electronics and a few other instruments… the result is a stunning experience of free spirited music … meditative soundscapes, lo-fi ambient music and drones including accidental recorded sounds of the surroundings during the sessions… all of this has a charming lo-tech and “live” feeling which only enhances the listening experience… turn off the lights, light a candle (or a few), lie down and let go…”

Foresteppe Mæta 

Foresteppe är från Ryssland, som så många andra av dagens ambientmusiker. Han nya skiva är släppt Eilean RecordsDet är knastriga melodiösa loopar, inget nytt kan tyckas men jag tycker att han lyckas göra något eget och personlig av det hela. Påminner lite om Federico Durand vissa stunder, väldigt fint.

The Prairie Lines Today Leap And Stop Time

Nästa skiva är också släppt på Eilean Records av en Bill Lawden från England, ingen jag bekantat mig med förut men han har tydligen släppt musik sedan 2005. Detta är knastrigt och loopigt med mer traditionella instrument.

Aaron Martin Touch Dissolves 

Mathias Van Eecloo som driver Eileen Records lyckas på något märkligt vis även ha tid att driva Ikki Books som släpper skivor med fotoböcker till. Jag har dock bara bekantat mig med musiken som i princip alltid är värd att kolla upp. Senaste skivan är av Aaron Martin, som bland annat är känd för att göra vacker drone/ambient medelst cello. Så är fallet här också även om andra instrument också är inblandade. En av hans bästa hitintills.

Omni Gardens West Coast Escapism

Steve Rosborough brukar vanligtvis göra musik under namnet Soothsayer och ligger bakom etiketten Moon GlyphNu släpper han en skiva under nytt alias och den är lätt det bästa jag hört av honom. Sju låtar på 31 minuter, bara att köra på repeat. Som om Iaso släppt en skiva på Leaving Records. Släppt på Holodeck Records.

Forest Management 21st Centrury Man

En av mina absoluta favoritmusiker de senare åren släpper uppföljare till Encounter även om han släppt en mängd kassetter och digitala släpp emellan. Omistlig drone och ambient.

Joaquín Gutiérrez Hadid Sustain

Argentinaren Gutiérrez är en ny bekantskap men släpper man en skiva på Richard Chartiers Line Imprint så lyssnar man. Skivan bygger på en platsspecifik ljudinstallation, resultat är en lyssningsvärd skiva.

Masaya Kato Contact 

Masaya Kato har släppt lite musik tidigare men det här är den första jag lyssnat på. Skivan är inspelad på ett Fender Rhodes-piano och ”layers of magnetic noise derived from tape reels, vinyl, 8mm film and VHS”. Extremt lugn och stilla musik och tveklöst ett av årets vackraste album. Släppt Whitelabelsrecs.

Broken Chip Maybe Sometimes She Haunts

Kate Carrs Flaming Pines släppte nyligen en perfekt liten syskonskiva till Katos Contact, nämligen en skiva av Broken Chip. En fullängdsdebut av en australiensare vid namn Martin Palmer. En loopad Moog sub37 genom ett Tapecho och ut kommer vackra melodier.

H. Takahashi Escapism/Low Power

Min absoluta favorit de senaste åren släpper först en ny skiva på Chihei Hatakeyamas White Paddy Mountain vilket känns helt logiskt. Ett par veckor senare släpper han ännu en skiva, då på Not Not Fun.

Jag känner mig minst sagt bortskämd. Takahashi gör all sin musik på sin Iphone, och han gör den vackraste musik jag vet. Vad man använder för prylar spelar verkligen inte något roll för utfallet, eller jo kanske ibland. Musiken fantastisk, oftast stillsam men även lite Snd-vibbar på de här två senaste skivorna. Ska allt av honom genast om ni inte har gjort det tidigare.

Magnétophonique Une Cartographie Idéale

En annan favoritmusiker är Baptiste Martines och hans Les Halles som ju även släppt ett par plattor på Not Not Fun. Han bodde under en period med Charles Belpois och har släppt ett par splitskivor ihop, han gör musik under namnet Magnétphonique. Det är någon slags märklig samplingsbaserad exotica och det är alldeles ljuvligt, och nu har Not Not Fun gett ut en liten samlingskiva med honom. Rekommenderas varmt.

R Girardin Emotional Music

Palto Flats som ännu inte gett ut en dålig skiva, vare sig det är gammal eller ny musik, gav nyligen ut R Girardins debutskiva. Han jobbar normalt sett med något så ovanligt som en location scout i Los Angeles, jag vet inte om det märks i musiken men märklig är den i alla fall, och vacker. Påminner stundtals om något som skulle kunnat ges ut på Orange Milk Records 

Max Ananyev Water Atlas 

Ryska Max Ananyev har släppt ett par skivor men det här är den första jag hört. Släppt på Serein. Tema vatten och atlas. Ananyevs huvudinstrument verkar vara gitarren och de tidigare skivorna verkar framför allt haft traditionell instrumentering. Här förekommer både piano och gitarr men även vissa dronepassager. Mycket fin.

La Plimbare l a p l i m b a r e

Ok den här skivan är helt fantastisk. Rumänskan Diana Voinea kallar sig för La Plimbare och skivan med samma namn är hennes debutskiva. Den har tydligen släppts förut men nu återutger Weareacr hennes skiva på kassett med tre remixer och omarbetningar av Endurance, Nate Scheible och Rui P. Andrade. Det handlar mycket om field recordings men det är svårt att veta vad som är vad. Känns definitivt som något Lieven Martens skulle kunna tänkas sig att ge ut. Kolla även upp allt med Carlo Giustini en fjärde skiva här också. som även han släppt skiva på Weareacr.

Kajsa Lindgren Womb 

Mer skivor med vattentema! Denna gång av svenska Kajsa Lindgren som är kompositör ljudmakare. Här kan man höra mer om skivan i Elektroniskt i p2. Även detta är en av årets finaste skivor, kolla även in remix-ep’n med bidrag av Teresa Winter och Felicia Atkinson.

7FO 竜のぬけがら Ryu no Nukegara

Ny skiva av 7FO! Denna gång på EM Record Som vanligt en alldeles briljant bladning av dub, ambient, electronica och jag vet inte vad.

Yaffle A Night of the Worried

Fina Kit Records har startat en liten underetikett som heter Kit Jr. Första släppet kallar sig Yaffle bor i Moskva och designar vanligtvis spel. Skivan består av 11 korta elektroniska vinjetter, mycket fint.

Otherworld Mad Wee Light

Andra släppet på Kit Jr är av Otherworld eller Kay Logan som hon egentligen heter. Hon bor i Glasgow. Musiken här är också elektronisk men betydligt mörkare än Yaffles, men väldigt fin även den.

 

 

 

Annonser

Mer tips

 

 

Gemini Sisters Gemini Sisters

Gemini Sisters består av John Kolodij och Matt Christensen, de gör vanligtvis musik på egen hand och ibland med andra. Den här skivan låter som ett dronigt Spacemen 3 i slowmotion. Riktigt fint. Släppt på Psychic Troubles

William Selman Musica Enterrada

William Selman har tidigare släppt techno under namnet Warmdesk, det har jag dock aldrig hört. Han har även släppt ett par skivor under namnet William Selman på Digitalis Limited och Hausu Mountain.

Då någon slags ambient med dubinfluenser, ganska eget och bra. På nya skivan som är släppt på Mysteries of the Deep hörs inga spår av dub. Jag kommer av någon anledning att tänka på Visible Cloaks när jag lyssnar på Music Enterrada, inte för att det låter särskilt mycket som dem. Det låter väldigt modernt, om än influerat av fourth world, i synnerhet på låten Inferno of the Same. Jag vet att många är trötta på allt som har med fourth world att göra men inte jag.

Sarah Davachi Let Night Come Bells End The Day

Sarah Davachi har släppt drygt tio skivor på diverse etiketter, nu är det dags för Sean McCanns Recital Program, det här är nog den vackraste skiva hon gjort, tänkte jag först, och det kanske det är. Men när jag lyssnar igenom hennes tidigare skivor visar det sig att de alla är jävligt vackra. Drones, långsamma melodier, musik som kräver tid och tålamod.

Davachi spelade nyligen live med en annan favorit, Ellen Arkbro, och det finns onekligen ett släktskap i deras musik. De är båda skolade i musik på akademisk nivå men musiken de gör låter absolut inte torr och akademisk, bara jävligt bra.

 

 

170244.jpg

Charlie Morrow Toot! Too

Ännu en skiva släppt på Recital Program. Musiken är inspelad mellan 1970-2014 av Charlie Morrow, har ingen koll på honom sedan tidigare. Rekommenderas om man till exempel gillar Sean McCanns Music For Public Ensemble.

Christina Vantzou No. 4

No. 4 är Christina Vantzous, föga förvånande, fjärde soloskiva (hon släppte ju som bekant nyligen den här med John Alson Bennett, som för övrigt medverkade på hennes förra skiva också). Hennes musik blir mindre och mindre dronig, mer varierad och det är lättare att urskilja enstaka instrument. Det hörs dock att det är Christina Vantzou.

En av årets finaste skivor, tillammans med Sarah Davachis.

Här är en intervju om skivan där hon bland att pratar om Borgets, Fred Moten och Saidiya Hartman som inspiration för skivan. Släppt på Kranky.

Chihei Hatakeyama Journey To The End Of August

Hatakeyama släpper ett gäng skivor per år, de är i princip alltid omistliga. Hans skivor är nästan alltid stillsamma men detta är nog en av hans mest stillsamma någonsin. Nytt för de senaste skivorna är att han allt oftare börjat använd syntar också förutom elgitarr. Sjukt vackert! Släppt på Hidden Vibes.

Hakobune Obelisk

Ännu en fin själfull droneskiva av Hakobune denna gång på Polar Seas Recordings tre spår på drygt fyrtio minuter. Jag vet inte vad det är som gör att jag gillar vissa drone/ambientmusiker mer än andra men Hakobune är alltid riktigt bra. Det finns tveklöst en likhet med Chihey Hatakeyamas musik men Hakobunes musik är något kyligare och mer karg.

Strange Mountain ll Rides Eternal

Strange Mountain består (bestod) av Marcel Thee från Jakarta. Jag har följt hans musik i ett par år, men för något år sedan avstannade hans utgivning plötsligt. Nu har han återuppstått som Strange Mountain ll. Tidigare har hans musik varit dronig ambient framfört på gitarr.

Nya skivan är utgiven på Geology Records, som gav ut en av hans tidigare skivor 2014. Rides Eternal låter inte alls som hans andra grejer men det finns ändå något där som påminner om hans tidigare skivor. Detta är dock betydligt mer varierat och riktigt bra.

Ned Milligan Afternoon Hours

Ned Milligan följer upp Nature Always Needs Improving  med en liknande skiva. Klockor, kontaktmickar och gamla kassettband. Vackert och skört. Släppt på Fluid Audio.

Tino Lullabies For Molecules

Har ingen koll på Tino eller Santio Gonzales som han egentligen heter, men den här skivan fångade min uppmärksamhet. Fina anspråkslösa små ambientgodnattvisor. Släppt på Aurel Canyon.

Lavatone Lavatone 

Full Spectrum som alltid är bra, återger en skiva som släpptes på privatpress 1994. Riktigt riktigt fin, för den som gillar knäppa rytmer och, ja, fourth world.

JQ Invisible

Nytt släpp på New Atlantis. De är ju ganska new age-inspirerade men det de släpper låter ju ändå väldigt modernt, så även här. Muntra ord från upphovspersonen

”Invisible is the third release and debut album from New Atlantis resident & multi-instrumentalist JQ.

Invisible is an album about guilt, paranoia, depression, the relationship with self, and growing up in the digital age.

The result of five years of work, Invisible mixes ambient, experimental and pop. It is split into two parts: Past and Present, signifying life before and after invasive technology”.

Forest Management Rotating Angle

Ännu en av mina favoriter som släpper en jäkla massa musik, den här gången på UnifactorFint som alltid.

Dominic Copppola Honeymoon Phase

Utmärkt syskonskiva till John Daniels skiva, samma etikett.

Brett Naucke The Back of the Garden

Tredje skivan från Unifactor i detta inlägget, Brett Naucke gör alltid intressant musik. Lite stökigare musik än Forest Management och Dominic Coppola. Kolla även in hans The Mansion som också släpptes i år, på Spectrum Spools.

Rafael Anton Irisarri Sirimiri

Ny skiva av Irisarri, kanske hans lugnaste sedan Daydreaming. Jag uppskattar alla hans skivor, men det här var precis vad Jag behövde nu. En låt heter Vasastan. Blev nästan sugen på att dra anekdoten om när han en dag lade upp en bild på Instagram på våra vinylskivor på jobbet, men nä.

Släppt på fantastiska Umor Rex.

Byron Westbrook Confluence Patterns

Ännu en skiva släppt på Umor Rex. Byro Westbrook gör ganska stökig musik och det behövs också ibland. Han släppte även utmärkta Body Confluence Hands In The Dark i år.

Jules Adventures & Explorations (Volume 1)

Jules är en hemlig person som mailade mig den här skivan för ett tag sedan. Allt jag vet är att hen är från Kolkata i Indien. Skivan består av två spår på sjutton respektive arton minuter, med ljuvlig långsam ambient med små melodier. Rekommenderas varmt.

Joana Gama I Luís Fernandes At The Still Point Of The Turning World

Musik som är släppt på Lawrence English Room 40  är i princip alltid värd at kolla upp. Joana Gama och Luís Fernandes är ett nya namn för mig. Elektronik, piano och stråkar. Stökigt och vackert.

Lea Bertucci Metal Aether 

Lea Bertucci har släppt ett flertal fina skivor men det här är min favorit. Stråkar och blås i ljuvlig drone. Dan Gibson och Dicke Landrys Fifteen Saxonphones typ. Släppt på NNA Tapes.

 

Vårtips

 

 

7FO Moment (Selected Works 2012-2017)

7FO är en hemlig figur som bor i Osaka, för ett par år sedan släppte han (det är tydligen en han) den fina lilla ambient/dub-plattan Water Falls Into A Blank   Rvng.Intl, samt en sjua på Bokeh Versions med Sea Urchins som gäster. Nu släpper nystartade Métron Records en liten samling med sex spår.

Den här skivan är inte så dubbig men det är en vacker och lekfull liten ambienthistoria.

Kaoru Inoue Em Paz

Mer musik från Japan. Karou Inoue har tidigare släppt en skiva under namnet Chari Chari på Snaker. Nu släpper han en skiva på Groovement.

Skivan börjar inbjudande med vågskvalp i Wave Introduction och fortsätter sedan i ett fourth world/balearica-mys genom hela skivan, perfekt för en sommarkväll i soffan.

Mårble Diego

Not Not Fun har ju bland annat släppt skivor av ryssar som X.Y.R och Iguana Moonlight, och Delicate Features. Nu är det dags för Mårble aka Anton Glebov som har släppt ett par skivor tidigare. Det här känns dock som hans mest helgjutna. Han använder Field recordings från en resa i Georgien, balafon, saxofon, flöjt, synth och det blir en underbar lite småjazzig exotica-skiva. Lätt en av årets finaste.

De Leon De Leon

De Leon har tidigare släppt två fina kassetter på Aught. Nu släpper Mana sin och De Leons tredje skiva, jag har ju skrivit om Manas två andra släpp tidigare, som varmt rekommenderas. De Leons musik är väldigt rytmisk, där gamelan står i centrum. Perfekt för den som inte fick nog av Kilchhofers The Book Room.

Inner Travels Yonder

New age/ambient-etiketten Sounds of the Dawn släpper skiva med Inner Travels. Att det inte hänt tidigare förvånar mig nästan. Perfekt skiva för att försöka förtränga denna förhatliga vinter som aldrig tar slut.

Sam Gendel Pass if Music

Saxofonisten Sam Gendel släpper en ambientskiva på Leaving Records och det är såklart ljuvligt. Som en lo-fi Jon Hassell på saxofon istället för trumpet.

Kemialliset Ystävät SIIPI EMPII

Ännu en skiva på Leaving Records den här gången av ett gäng veteraner bestående av Jan Anderzén med vänner, jag noterar att Francesco Cavaliere medverkar den här gången. Detta är nog det bästa jag hört av dem på länge, någonstans finns det är släktskap med Cameron Stallones Sun Araw. Samma typ av lekfullhet och blandning av pop, dub, ambient och jag vet i fan, riktigt bra i alla fall.

Mokira Chill Out/Innersta Inne Solen träffar topparna först

Ännu ett veteran, Andreas Tilliander släpper två riktigt fina skivor. En hyllning till chill outen med Mokira på Kontra Musik och ett nytt projekt med Familjens Johan T Karlsson på Further Records.

Albrecht La’brooy Tidal River

Analogue Attic från Melbourne har under ett par år givit ut fin house och ambient. Nu släpper Albrecht La’brooy en somrig miniskiva.

Laurence Pike Distant Early Warning

Laurene Pike från bland annat Triosk  och Sun Waves  släpper soloskiva på Leaf label

”Originally conceived as a technological and spiritual jazz suite for drums, Distant Early Warning is a series of solo performances for kit and sampler recorded live in a single day.”

Mycket fint, påminner lite om Andre Belfis jazzigare stunder.

Celer & Forest Management Landmarks

Två favoritmusiker skapar ett soundtrack till Peter Weirs film och Paul Theroux bok The Mosquito Coast, släppt på Constellation Tatsu.

De här två släpper ju ganska mycket musik på ett år och det här är en av mina favoriter  av dem båda.

Seth Graham Gasp

Seth Graham som driver Orange Milk Recordssläpper sin nya skiva på just den etiketten.  Skivan är tänkt att låta som en digital blobb av klassisk musik. Det skulle kunna bli en jobbig historia men den är faktiskt riktigt bra.

Future Museums Rosewater Ceremony

Future Museums nya skiva är släppt på Holodeck. Stillsam ambient, stundtals rytmisk med lite shoegaze-vibbar.

 

Musik 2016 1

Året 2016 var på många sätt ett vidrigt år.

Här lite av den musik som hjälpt mig att uthärda.

Sea Urchin Yaquaza

Berlinbaserade Sea Urchin består av italienaren Francesco Cavaliere och Egypten/Österrike-bördiga Leila Hassan. Tillsammans gör de någon slags dubbig popmusik som jag är mycket förtjust i, påminner stundtals om Excepter.

Francesco Cavaliere Gancio Cielo/Gancio Cielo 2 Il Gruppo Respingi Comete

Cavaliere har i år även släppt två soloskivor och spelat live med min husgud Lieven Martens (Dolphins Into the Future). De två skivorna tillsammans utgör fyra spår på ca femton minuter vardera, där Cavaliere berättar historier på italienska över hemmagjorda syntar och en massa märkliga ljud, alldeles jävla underbart.

Lieven Martens Coral Groups/Two Pastorals

Lieven Martens har gett ut en sjua och en tiotummare som är väldigt fina, och i januari släpper Lieven en ny skiva på Spencer Clarks Pacific City Sound Visions.

Spencer Clark The Stimulated Australia
Clark släppte en fin skiva med field recordings på Lieven Martens etikett Edicoes CN

Typhonian Highlife The World of Shells

 och en fantastisk skiva på Kraak under sitt alias Typhonian Highlife.
Det är nästan omöjligt att beskriva musiken men Spencer Clark och Lieven Martens gör något av den vackraste musik jag vet.
 Wave Temples Isle Enchanted
En annan favorit är Wave Temples som nyligen släppte Isle Enchanted på Not Not Fun. Hans musik brukar, inte helt oförtjänt, jämföras med Dolphin Into the Future.
Ectoplasm Girls New Feeling Home
Nadine och Tanya Byrne har släppt sin andra skiva och den är förstås skitbra, kolla även upp deras soloskivor.
Andrew Pekler Tristes Tropiques är utgiven på Jan Jelineks Faitich och är en konceptuell skiva inspirerad av exotica och tropisk musik. Inte olikt det Lieven Martens sysslar men här skapad med artificiella field recordings av naturen. I vilket fall som helst är det en ljuvlig skiva.
Roméo Poiriers Plage
På typ samma tema som Peklers skiva rekommenderar jag även Roméo Poiriers Plage Arrière på Kit Records.
Kit Records gav även it Devananons City of All Times. En blandning av field recordings och sånger.
Black Merlin Hipnotik Tradisi
David Mitchell som driver etiketten Island of the Gods. Mitchell bor på Bali och bjöd dit Gordon Thompson som gör musik under namnet Black Merlin för att spela in musik tillsammans med lokala musiker. Resultatet blev minst sagt lyckat.
Roberto Musci Tower of Silence
Music From Memory är tveklöst ett av mina favoritetiketter på senare år, de har inte släppt en skiva som jag inte gillat. En favorit i år är samlingen med Roberto Musci Tower of Silence.
Musci är en italiensk musiker som under åren 1974-1985 reste runt i Asien och Afrika, där han spelade inte field recordings och lärde sig musik från lokala musiker. Syntar blandas med traditionella instrument och den här skivan är ett måste om du till exempel gillar Ariel Kalma.
Music From Memory gav även ut Suso Sáiz Odisea.
En spanjor som var med i ett par olika band under sjuttio och åttiotalen. Ett måste om du gillar Durutti Column, Ariel Kalma och Finis Africae.
Ok ännu en skiva från Music From Memory.
Michal Turtle Phantoms of Dreamland
 
Hemmainspelningar från första halvan åttiotalet av en engelsman som bodde Schweiz och då själv gav ut en skiva under namnet Music From the Living Room. Här är de låtarna samt ett gäng till. Jon Hassell, Arthur Russell lite plastig funk. Kolla även upp tolvan Are You Psychic, något av en hit.
Tom Boogizm Posh People Make Ill
The Chi Factory The Bamboo Recordings
De är två skivorna är måsten om du gillar Jon Hassell! Mer kommer på Astral Industries nästa år.
CHI The Original Recordings
Carla Dal Forno You Know What It’s Like
 
Carla Dal Forno som bland annat är med i grupperna F ingers och Tarcar, solodebuterar med en avskalad långsam liten postpunkpärla. Riktigt fin.
Georgia All Kind Music
 
Tredje skivan av Brian Close och Justin Tripp, denna gång på Palto Flats som ju bland annat gett ut Woo och Mariah’s Utukata No Hibi.
Woo AWAAWAA
 Apropå Palto Flats så släppte de även en skiva med mitt älskade Woo.
Chihei Hatakeyama Coastal Railroads In Memories/Above the Deserts
 
 Hatakeyama har på senare år blivit en av mina absolut ambient/dronemusiker.
Forest Management Acclimation/Shifting
 
Ovanstående gäller även John Daniels Forest Management