Ahti & Ahti Why Do Birds Suddenly Appear?
Marja Ahti har ju släppt ett par riktigt fina skivor, framför allt under namnet Tsembla. I synnerhet förra skivan. Men hennes första skiva under eget namn Vegetal Negatives på Hallow Ground är nog min favorit av henne. Och minst lika bra är den senaste skivan som hon gjort med sin man Niko-Mahti, som för övrigt nyligen släppte en riktigt bra skiva på Glistening Examples med Topias Tiheäsalo. Faktum är att dessa tre skivor fyllda med ett myller av field recordings av natur, vardag, non-music och musik.
Marja Ahti The Current Inside
Som om det inte vore nog med ovanstående skivor så släpptes i dagarna ännu en soloskiva av Marja Ahti, även den här på Hallow Ground. Och den här fortsätter på samma spår som ovanstående skivor, möjligtvis något mörkare. Men det kanske bara är på grund av mitt nuvarande tillstånd. Men riktigt bra är det.
Henning Christiansen Peter der Große / Gudbrandsdal
Det är minst sagt en enorm kulturgärning att den gamla fluxuskonstnären och musikern Henning Christiansens musik och konst börjat att återutges. Penultimate Press som drivs av Mark Harwood är den som ligger bakom mycket av de här återutgivningarna. Den här är dock utgiven av Institutet för dansk ljudarkeologi, som ju bland annat gett ut musik av Knud Viktor.
Det här är två gamla kassettkompositioner från 1980 och 1986. Peter der Große är musik till ett tyskt radioprogram och Gudbrandsdal är ett samarbete med Joseph Beuys och Bjørn Nørgaard. Där den senare för ovanlighetens skulle mest är gjord med elektronik.
Det är som alltid fascinerande och alldeles underbart.
Ruth Anderson Here
Ruth Anderson, som tyvärr gick bort 2019, var bland annat livspartner med Annea Lockwood. Någon som jag har lyssnat på i ganska många år men jag hade sämre koll på Ruth Anderson. Det här är hennes första solosläpp så det är kanske inte så konstigt, tyvärr dog hon innan den här hann släppas.
Hon var en av de första kvinnorna som hade en elektronisk musikstudio I USA. Hon började med att studera flöjt, för att sedan gå vidare till att experimentera med poesi, drone, meditation och mycket annat.
Utgiven på Jennifer Lucy Allens Arc Light Editions vars hela katalog rekommenderas varmt.
A.F Jones A Jurist For Nothing
A.F Jones från San Diego har släppt ett gäng skivor, experimentella ljudkollage av field recordings, gitarr och kassetter. Senaste skivan är släppt på Gertrude Tapes, och är riktigt fin. Skivan avslutas med en cover på Townes Van Zandts Rake, märkligt kan tyckas men de funkar riktigt bra. Och Lori Goldston medverkar på cello.
FUJI||||||||||TA iki
Oj oj oj den här skivan är helt sjuk, Fujita Yosuke är en japansk musiker/konstnär som bland annat jobbat med Akio Suzuki. Han bygger egna piporglar, detta är hans första skiva på nio år. Piporgelns ljud drivs bland annat av en pump, vilket hörs som en rytm när han spelar. Om du älskade Kali Malones senaste skiva så är den här ett måste. Kolla även in liveskivan som han släppte nyligen, från 2010, fantastisk.
Skivan är släppt på Hallow Ground
Sun Araw Rock Sutra
Ny skiva av Cameron Stallones och hans Sun Araw, helt inspelad på midi. Så knäpp och vacker som allt han rör vid.
Jäverling ◇ von Euler Musik för trädgårdar
Jäverling och von Eulers fina debut skrev jag om det när den släpptes, och nu har de släppt en minst lika fin uppföljare. Den här gången känns musiken som en svensk släkting till den japanska environment-ambienten hos Yoshimuras Music For Nine Postcards. Titeln omslaget musiken, sjukt fint.
Små vågor 4
Små Vågor är namnet är Henrik Von Euler soloprojekt, som bland annat driver etiketten Flora & Fauna.
Det är är hans fjärde skiva. En någorlunda röd tråd i Flora & Faunas utgivning skulle jag nog säga är en kärlek till krautrocken, ibland mindre rockigt men alltid lite kraut. Och Små Vågor skivor får mig alltid att tänka på en av mina favoritmusiker Hans-Joachim Roedelius, vars soloskivor alltid är fulla av fina små melodier. Precis som i fallet med Små Vågor. 4 är förresten ganska funkig också, det är en bra sak.
En liten syskonskiva till den här är för övrigt Roedelius senaste skiva Wahre Liebe som är en helt nyinspelad skiva och som ingår i hans serie Selbstportrait som alltid spelas in med samma instrument Farfisa organ, trummaskin, tape-delay och Rhodes.
Itta Enter
Musikern Itta är från Sydkorea och det betyder Att existera, eller att vara. Hon utgör vanligtvis ena halva av duon Tengger som har varit ganska omskrivna på sistone, någon slags droneig krautrock. Den här soloskivan är släppt på amerikanska Aural Canyon, en etikett som alltid levererar. Allt från drone, new age, konstig pop och rent allmänt spirituell musik. Det är något sakralt över den här skivan, påminner lite om Grouper och Panda Bear. Mycket fin.
Jason Calhoun Jedidiah
Jason Calhoun brukar vanligtvis göra fin och personlig ambient under namnet Naps. Det här är hans debut under eget namn, släppt på etiketten Dear Life Records.
Låter bra som alltid, lite field recordings vilket inte brukar vara fallet. Motstånd mot vår sjuka samtid.
”The field recordings were taken on a recent retreat into nature, during a time in my life of great change and unknown. I found myself contemplating the smallness of human age in the context of nature, the joy letting go can bring, and the importance of resisting being swept along by capitalist advancement and destruction.”
Aurélie Ferrière Musicomexp
Aurélie Ferriere är en fransk-svensk ljudkonstnär bosatt i Sverige. Hon har tillbringat flera månader på en segelbåt, The Ocean Mapping Expedition ut på havet utanför Papua Nya Guinea. Det car 40 minuter långa stycket spelades i Berwaldhallen förra året.
Nu släpps den på skiva, som cd-box med fotografier. Mycket fin och given för den som gillar Michel Redolfis Sonic Waters Knud ViktorsImages / Ambiances och Kajsa Lindgrens Womb
claire rousay A Heavenly Touch/ ”/Tuufuhhoowaah / Bday Shots
claire rousay, ja herregud vad mycket musik hon släpper. I botten trummis som på senare tid börja röra sig mer och mer mot musique concrete och non-music, typ. Hon har släppt utmärkta frijazzskivor på Astral Spirits som en duo med Alex Cunningham. Men jag är framför allt förtjust i de skivorna när hon blandar field recordings av vardagen, samtal, knappljud från iPhone, sms-ljud och annat blandat med musik och icke musik.
Tveklöst en av mina favoritmusiker på sistone och jag verkar inte vara ensam om det.
Här är tre nya skivor med varierande längd, de är alla ljuvliga. Släppta på White Sepulchre, Already Dead Tapes och Anahuac Editions.
more eaze & claire rousay if I don’t let myself be happy now then when?
Mer rousay den här gången tillsammans med more eaze, som på egen hand släppt ett gäng bra och knäppa popskivor. Bland annat nyligen på alltid utmärkta Orange Milk Records.
Den här skivan lyckas låta som en perfekt mix av deras hur man hade tänkt att det skulle låta om de två gjorde en skiva ihop, och det är en väldigt bra sak. Släppt på Mondoj.
Beachers The Xavier de Maistre Survival Guide
Beachers har jag bara hört lite av tidigare, men har gillat det jag hört. Hans senaste skiva är via IKLECTIK i London. Påminner mig lite om H. Takahashi varma ambient, riktigt fint.
Piotr Kurek A Sacrifice Shall Be Made / All The Wicked Scenes
Nästa skiva är också släppt på Mondoj den här gången en skiva av polske Pior Kurek. Han har släppt ganska mycket skivor men det här är den första jag lyssnat på. Musiken på den här skivan är ursprungligen för två pjäser, bland annat inspelad med musik från Kina och Polen, både klassiskt skolade musiker såväl som experimentella. Han har även återanvänt gamla inspelningar från sig själv och från andra musiker och ljud från internet.
Slutresultatet blir någon slags elektroakustisk kammaropera, riktigt fint.
Karl Fousek Another Use For Time
Julie Østengaard Piotr Kurek Is That You?
Den utmärkta danska etiketten Phinery släppte under ett par år en massa fin och märklig musik. Sedan försvann de i ett par år, för plötsligt återuppstå för ett par veckor sedan. De verkar röra sig mer mot konstvärlden nu, både estetiskt och i deras val av vilka de arbetar med. Första släppte var skivan Landscape Formations .
Sex olika musiker, alla danskar har jag för mig. Titeln från skivan är tagen från konstnären Rosalin Serup verk som utgör omslaget.
Jag har på senare tid allt mer börjat musik som har någon slags koppling till konst och arkitektur. Musik som från början var del av en utställning. Henning Christiansen, den nyligen släppta Sustainable Hours – Soundtrack for installation by Nile Koetting av Nozomu Matsumoto där texter till gamla punklåtar läses upp av en datorröst till någon slags ambient. Eller Maxwell Sterling Laced With Rumour: Loud-Speaker Of Truth, där Don Cherrys röst ackompanjeras av spirituell jazz och ljudkonst, med ett fantastiskt omslag av Moki Cherry. För att nämna några, en annan är Julie Østengaards Is That You?
Ett verk i tre delar som från början var ett ljudverk för 20 högtalare, där hon upprepar frågor till sig själv. Detta har hon sedan omarbetat och manipulerat på olika sätt, så att rösten till slut knappt hörs. Rytmiskt, märkligt lite obehagligt men också vackert.
Karl Fouseks musik har jag följt under ett par år. Han jobbar framför allt med modulära syntar har jag för mig, och jag vet inte vad det är men har har ett unikt rytmiskt sound som gör att han står ut bland många andra. Vackert rytmiskt och stundtals kaotiskt.
Phinery har hunnit släppta ytterligare tre utmärkta släpp, men mer om dem nästa gång. Rekommendera dock varmt.
Carlo Giustini L’abbaglio
Jaha italienaren Carlo Giustinis tionde skiva, och mer är på gång. Den här gången på makedonska Élan Vital Recordings.
Hans musik brukar ju ofta vara väldigt baserad på field recordings och låta de utgöra en stor del av musiken. Den här gången har han inspirerats av gamla new age-kassetter. Så ja kanske lite mer melodier och drömskt än vanligt.
Kassel Jaeger Jim O’Rourke In Cobalt Aura Sleeps
Andra skivan med Jaeger och O’Rourke, två herrar som har hålla på ett tag. Jaeger eller François Bonnet som han egentligen heter, är chef på franska GRM. Han släpper i sommar en fantastiskt skiva på Shelter Press O’Rourke medverkar på den. Den här skivan följer typ upp den där förra slutade. Drone, gnissel lite oväsen man alltid ganska lugnt. Mer kyligt och hårt än mjukt och varmt. Men ändå behaglig.
Editions Mego · Kassel Jaeger Jim O’Rourke ‘in cobalt aura sleeps 2 (excerpt)’ (EMEGO 272)
Jim O’Rourke Shutting Down Here
Nyligen lades en fantastisk intervju upp på Tone Glow med Jim O’Rourke. Jag rekommenderar verkligen att kolla upp alla de intervjuerna, i synnerhet de med Annea Lockwook, Maggi Payne och Moniek Darge. Intervjun med O’Rourke är en fantastisk lektion i musik, han har sjuk koll och en mycket intressant historia. I intervjun pratar han om en ny skiva som han har hållit på med i 30 år, delvis inspelad på GRM.
Och häromdagen dök skivan plötsligt upp på en ny etikett som samarbetar med Editions Mego Portraits GRM .Två släpp samtidigt där den andra är en split med Lucy Railton och Forma / Metabolist Meter (Foster, Cottin, Caetani and a Fly)
O’Rourkes skiva består av ett spår på 35 minuter. Full musique concrète, gnissel, field recordions, atonala ljud och alldeles underbart.
Editions Mego · Jim O’Rourke ‘Shutting Down Here’ (excerpt)(SPGRM 001)
JC Leisure Mutations For
JC Leisure som jag har för mig är från England är med i Raft of Trash , släppte nyligen en skiva på Warm Winters Ltd.som ju bland annat släppte Kajsa Lindgrens senaste. Den här är baserad på gamla mix tapes från nittiotalet. Och är ett måste för den som gillar Sugai Ken, Visible Cloaks och Meitei.
Fantastiskt omslag också.
Simon Fisher Turner and Edmund de Waal A Quiet Corner Of Time
Simon Fisher Turner är en av mina favoritmusiker, har väl skrivit om honom förut vill han minnas. Den senaste skivan är ett samarbete med konstnären Edmund de Waal. Skivan består av field recordings från utställningar i Wien och LA. Konst och musik, bästa kombon. Skivan är släppt på Mute.
Beatriz Ferreyra Echoes +/Huellas Entreveradas
Beatriz Ferreyra är från Argentina, född 1937 och fortfarande verksam. Hon studerade musik med Nadia Boulanger på sextiotalet i Paris på GRM, även i Italien och jobbade sedan med Pierre Schaeffer. Nu på senare år har allt mer av hennes musik getts ut på skiva. 2015 släpptes GRM Works via Editions Mego med ett par elektroakustiska verk. Nu släpper Room40 och Persistence Of Sound två skivor nästan samtidigt.
Här är musik från 1978 och musik som bara är ett par år gammal. Det påminner stundtals om Akoz Rozmanns musik, vilket är en bra sak. rekommenderas varmt.
BEATRIZ FERREYRA · Huellas Entreveradas
Federico Durand Alba
En ny skiva är Federico Durand är alltid anledning till att fira, brasilianen lyckas att göra väldigt mjuk och varm ambient utan att det blir sockersött. Släppt på 12K vilket typ är något av en institution för kvalitativ ambient vid det här laget.
Alba är det spanska order för när det första ljuset dyker upp på morgonen, precis innan solen går upp.
Fint omslagen den irländska konstnären Emer Tumilty också. Jag rekommenderas även MINAMO & MOSKITOOs nya skiva Superstition som också nyligen släpptes på 12K.
Pauline Oliveros & Alan Courtis Telematic Concert
Pauline Oliveros drottningen av deep listening, här med en liveskiva tillsammans med Alan Courtis, vars första möte ni kan läsa om här.
Den här live-skivan är inspelad tio år senare, 2009. Släppt på Spleen Coffin, två spår på 18 minuter vardera. Oliveros dragspel, Courtis gitarr och en massa feedback, fint som fan.
sPLeeNCoFFiN · Pauline Oliveros and Alan Courtis – Telematic Concert I [excerpt]
Discreet Music 